(Det enda som inte omedelbart passar in i bilden är att jag bryter av frammatningsarmen på min skrivmaskin. Jag svär. Olyckan ingår inte i en större förnuftig enhet. Den är slump. Men jag finner det lagbundna även i detta.

Den statsapparat vi har är för medborgaren obegriplig, främmande, fientlig. Ingen svensk vid sina sinnens fulla bruk skriver ett normalt mänskligt brev till en myndighet — mer än en gång.

Folkrörelsefunktionärerna har nu i många år sysslat med att avskaffa sina förlag, sina tidskrifter, sina debattfora. I det fallet har det rått en rörande enhet mellan agrarer, socialdemokrater och kommunister i Sverige.

Det skrivs för många böcker. Men det är knappast något nytt. Det var lika svårt att välja för hundra år sedan. Livet är kort, det inser inte de unga. Var lägger man dessa förbannade korta år man har utan att bry sig om vad andra tycker.

Jag upplever min maktlöshet; varje hån, varje hat, varje försök till uppriktighet blir till en försköning av verkligheten. Och på goda grunder misstänker jag att det yttersta jag kan nå i orden blir den verkan att folk säger: Var det inte värre.

Därmed säger jag dock inte att det är omöjligt att skriva på svenska språket. Det har säkert minst samma litterära möjligheter som malayalam.

Jag är misstänksam mot det militära tänkandet. Lydnad och trohet (trohet i verklig mening — icke blott i sexuell) har alltid varit diskutabla dygder; i vår nuvarande värld har de blivit direkt livshotande.

I nöd och lust. Gun Kessle och Jan Myrdal berättar för Annika Hagström om sitt äktenskap. Program i TV4 2004 uppladdat av Rosa Mannen. youtu.be/Cy2GpgzzIyo?...

I Nöd Och Lust Jan Myrdal & Gun Kessle (TV4+ 2005-01-21)

YouTube video by Rosa Mannen

youtu.be

Själv vaknade jag i morse med beslutet att söka höja min korruptibilitetströskel. Det är ett vackert ord. Jag har just skapat det. Det ger sinnlig påtaglighet åt min yrkesångest.

— Just det, säger Alexej. Tystnaden är en betingad reflex hos er svenskar. Ni tycker om den. Därför har ni inga epiker och får inga epiker. — Nå pojkar, säger Sonja. Jag tycker de svenska männen gråter så vackert i sina dikter. Det vore kanske inte så vackert sexhundra sidor igenom.

Ty trollen finns; och helvetet. Det onda har inte blivit mindre ont därför att den religiösa maskeringen tvättats bort.

”veckans gäst i Studio Internationalen, som berättar om sin syn på Lenin och gamle vännen Jan Myrdal” internationalen.se/lasse-diding...

Lasse Diding: " Inför val låter alla partier lite som kommunister" - Internationalen

Hotelldirektör och kommunist, går det? Ja, utmärkt om man frågar den excentriske vänsterikonen Lasse Diding, veckans gäst i Studio Internationalen, som berättar om sin syn på Lenin och gamle vännen Ja...

internationalen.se

Det har varit stor kraftverksfest i Norrland. Statsministern själv var där. Alla var lyckliga. Vi besitter ju den formel med vars hjälp lax kan förvandlas till neonreklam i huvudstaden.

Domen över död man är i hög grad en fråga om när mannen dör. Det är lätt att överleva sig själv.

När jag som femtonåring fann skolan alltför tråkig och beslöt mig för att inte malas ned förfalskade jag sjukintyg och satte mig att läsa efter fritt val en höst och en vår i Stadsbibliotekets läsesalar. Det var underbart.

August@cinnober.bsky.social · 2w ago

Det finns ett bra Myrdal-citat som jag inte minns men som går ut på att han som ung kände en väldig hunger efter att lära sig saker, så han slutade gå i skolan och gick till biblioteket istället.

”Jan Myrdal, the brooding bad boy of Swedish letters” Allan C. Carlsson 1993

Och människor slog ihjäl varandra, och plundrade varandra, ljög, rånade och stal allt under det de fes fram alla de gamla fraserna och de tycktes inte uppleva denna klyfta mellan verklighet och fras.

Det är otäckt att komma hem efter några års bortovaro. Så många av ens vänner som man lämnade som kraftmedvetna och spännande med rika fonder av framtid, återfinner man fem år senare som försiktigt välanpassade.

Min dotter är sju år och står vid fönstret. Det regnar över viken och blixten slår ned i transformatorstationen och det sprakar ur väggkontakterna.

Jag växte upp på trettiotalet. Jag gick med i Unga Örnar när jag var tio år. Jag har hört att det finns folk som säger att de inte visste något om fascismen och koncentrationslägren. Jag fattar det inte. Själv läste jag om koncentrationsläger så fort jag lärt mig läsa.

Läste för- och efterorden till 2020 års utgåva av Maj. En kärlek i går och är därmed klar med min kronologiska genomläsning av Jan Myrdals författarskap

Och Du vill att jag skall skriva om datalagen så vanligt folk förstår. Och så håller jag på med kärlek och passion!

Nytt nyhetsbrev från Jan Myrdalsällskapet www.janmyrdalsallskapet.se/nyhetsbrev-n...

Nog är jag en tönt!

Att jag hör blamagedjävulen sitta i det mörka hörnet bakom min rygg och fnissa åt mig känns naturligtvis otrevligt men går inte att göra något åt i detta Sverige så här långt fram i livsloppet.

Det häftar blod vid vår kultur. Var man än går och vart man än reser i världen snubblar man över gravar. Herdar som velat skydda sina hjordar. Bönder som vägrat att låta sig slaktas.

Ideas and books do not spoil and go bad like food left standing.

Visst kan järnvägen göras lika handikappanpassad som flyget. Det kostar som det kostar flyget. Nu har järnvägen dock av marknadsekonomiska skäl och i enlighet med EU-krav försatts i ett eländigt tillstånd.

Mer än så, Friedrich Engels kommer mig nära som en ungdomskamrat när han beskriver hur han efter revolutionens nederlag 1848 vandrar från Paris till Geneve genom Bourgognes sköna landskap, dansar, dricker vin och kysser flickor.

Jag var trött nu efter dagens arbete med boktexten och slumrade till mitt i läsningen. Jag märkte det inte fast ögonen slöt sig. Jag fortsatte läsa i Molotov Remembers. Satsytan var densamma, med indrag och allt. Men den nylästa texten omformulerade sig. Skärptes. Blev politiskt tydligare.