Språktidningen

@spraktidningen.bsky.social

Språktidningen är en populärvetenskaplig tidskrift om språk. https://spraktidningen.se/

I estlandssvenskan utvecklades grammatiska drag som inte finns i standardsvenskan. Men nu är dialekterna på väg att försvinna för gott. ”Alla dialekterna är utdöda inom några år”, säger Ida Västerdal, doktor i nordiska språk, om estlandssvenskan.

Ida Västerdal om estlandssvenska: ”Dialekterna är utdöda inom några år” - Språktidningen

Ida Västerdal har kartlagt grammatiska drag i estlandssvenska dialekter. Här utvecklades mönster för adjektivböjningen som saknas i standardsvenska. Men nu finns inte många talare kvar.

spraktidningen.se

När politiker håller tal görs ständigt små avsteg från manus. Ofta blir deras tal mer talspråkliga i stunden. Men på scen kryddas också framförandet med olika retoriska grepp. Här skriver Joel Landberg om orden som svenska partiledare ofta lägger till.

Från manus till mun - Språktidningen

När svenska politiker håller tal görs ständigt små avsteg från manus. Ofta blir deras tal mer talspråkliga i stunden. Men på scen kryddas också språket med olika retoriska grepp.

spraktidningen.se

H-ljudet i ett ord som ”hwart” var ”manligt prydeligt och myckit anseenligit”. Däremot var q ”en öfwerflödigh bookstaf”. Det hävdade Urban Hiärne redan i 1717 års Orthographia svecana. Här skriver Anders Svensson om hur det ändå var q som skulle överleva utrensningsivern.

Minstingen q tar nu allt större plats - Språktidningen

Qvittra har den inte haft ­anledning att göra på länge. Redan den måttligt förändringsförtjuste Urban Hiärne tyckte i 1717 års Orthographia svecana att q var…

spraktidningen.se

Veckans språkfråga! Vad skiljer engelskans ”storm”, ”gale” och ”tempest” som alla används om stormar? Svarar på läsarfrågan gör Hans Lindquist, professor emeritus i engelska vid Malmö universitet.

Tre ord för olika typer av stormar - Språktidningen

Fråga: Efter vad jag förstår finns det tre allmänna ord för ’storm’ på engelska: storm, gale, tempest. Vad är skillnaden mellan dem? John Svar: Storm…

spraktidningen.se

För 50 år sedan läste Hans Alfredson ”Varför är det så ont om q?” i tv. Han fick både små och stora att fundera på denna udda bokstav. Här är berättelsen om hur q kom in i svenskan och länge hotades av utrotning men nu inte längre är alfabetets minsting.

Så blev q q-riöst - Språktidningen

Qväll är det när små och stora barn bänkar sig framför tv:n. Med slangen i ena handen och lettrosugens behållare i den andra riktar Hans…

spraktidningen.se

Dags för ett supersvårt specialkviss! Här möter du tolv ord som tidigare varit med i fredagskvisset. Då var det högst var fjärde som svarade rätt på dessa ord. Vet du till exempel vad auktoritativ, blodsvittne och dagvisa betyder?

Klarar du vårt supersvåra ordkviss? (Kviss #631) - Språktidningen

I det här specialkvisset möter du tolv ord som tidigare varit med i fredagskvisset. Då var det högst 25 procent som svarade rätt på dessa ord.

spraktidningen.se

Samma maträtt eller innehåll. Men när den kallas ”vegansk” är det färre som väljer den. När samma rätt eller matkorg i stället kallas ”växtbaserad”, ”hälsosam” eller ”hållbar” är det fler som väljer den. Det visar två nya forskningsstudier.

Fler väljer bort mat som kallas vegansk - Språktidningen

Att beskriva ett livsmedel som veganskt är inte längre på modet. I stället är det ett ord som vissa konsumenter ­verkar undvika. I en amerikansk…

spraktidningen.se

Lästips! I boken Döda diktares öden tecknar Alexander Andrée berättelsen om berättelserna som inte bara kastar ljus över antikens klassiker – utan också över slumpen som lät just dessa verk bli odödliga. Språktidningens Anders Svensson har läst den.

Överlevarna som blev till eviga klassiker – recension av Döda diktares öden av Alexander Andrée - Språktidningen

I Döda diktares öden tecknar Alexander Andrée berättelsen om berättelserna i en litterär arkeologi som inte bara kastar ljus över antikens klassiker – utan också över slumpen som lät just dessa verk b...

spraktidningen.se

Fartygsbullret i Gibraltar sund påverkar hur långfenade grindvalar kommunicerar med varandra under ytan. För att överrösta bullret har arten just här utvecklat läten med högre frekvens. Det visar ny forskning.

Så överröstar grindvalarna fartygsbullret - Språktidningen

Bullret från alla fartyg i Gibraltar sund påverkar långfenade grindvalar. För att kunna kommunicera med varandra under ytan och överrösta bullret använder grindvalarna just här…

spraktidningen.se