Waldemar Ingdahl

@waldemaringdahl.bsky.social

Research & policy communication. Working at the intersection of research, public policy and governance. Focus on judgement, trade-offs and institutional context rather than advocacy or commentary. Occasional links and reflections.

Organisationer anställer sällan fler kommunikatörer eller HR-specialister för att de vill. De gör det när den ordinarie styrningen inte längre räcker till. Den intressanta frågan är varför kärnverksamheten blivit så svår att leda utan ett växande lager av samordning.

Det intressanta med karensavdrag är kanske inte själva karensdagen. Den illustrerar ett mer generellt styrningsproblem: hur utformar man ett försäkringssystem när den information som avgör ersättning aldrig kan observeras perfekt? Governance börjar ofta där perfekt information tar slut.

Svartvit handritad manga-seriestripp i tre rutor. En föreläsare förklarar att det intressanta med karensavdrag inte främst är karensdagen utan den bredare styrningsfrågan: hur utformar man ett försäkringssystem när informationen som avgör ersättning aldrig kan observeras perfekt? Sista rutan sammanfattar budskapet: "Governance börjar ofta där perfekt information tar slut." Illustration om governance, karensavdrag, försäkringssystem, asymmetrisk information, moral hazard, offentlig ekonomi, institutionell design och policy.

Fyra månader efter kryonikkonferensen fortsätter debatten. I sommarnumret publicerar Forskning & Framsteg en ny artikel om kryonik och planerna på en anläggning i norra Sverige. Roligt att se frågan leva vidare efter konferensen arrangerad av @futures-studies.bsky.social

Forskning & Framsteg@fof.se · last mo.

Att frysa ner sin kropp inför en eventuell återuppståndelse kostar drygt två miljoner kronor. Nu planerar ett ledande företag i branschen att bygga ett lager för djupfrysta människor i norra Sverige. ⬇️ vist.ly/59ng2

Bildning handlar kanske inte bara om vad vi läser, utan också om vilken informationsmiljö vi lever i. Om det oväntade sällan tränger igenom blir bildning inte bara en individuell fråga, utan också en fråga om hur informationsmiljön är utformad.

Idéhistorikern Johan Jönsson skriver Under strecket i Svenska Dagbladet om hur kryonik inte bara utmanar gränsen mellan liv och död – utan också speglar en samtid som allt oftare väljer att bevara problem i stället för att lösa dem. @stockholm-uni.bsky.social

Köp en ny framtid: lägg döden på is

För några miljoner kronor kan du låta frysa ned din kropp i hopp om att framtidens teknik ska återuppväcka dig. Kryoniken utmanar inte bara gränsen mellan liv och död – den speglar också en samtid som...

svd.se

Är döden oundviklig? Går den att skjuta upp, eller rentav återvända från? Jag skriver om ett seminarium om kryonik - att frysa ner sin kropp eller sitt huvud efter döden för att bli uppväckt och botad i framtiden - och om en demonstration mot åldrandet. www.dn.se/varlden/de-v...

De vill lura döden med kryonik: ”Att dö är en dålig idé”

DN har träffat aktivister som ser åldrande som en sjukdom och vill frysa ner sina kroppar eller huvuden efter döden.

dn.se

1/7 When people discuss research funding, the conversation usually becomes about budgets. I think the more interesting question is what different types of funding actually make possible. Not all research funding serves the same purpose.

1/8 We often describe technological progress as a sequence: Research → Innovation → Commercialization. But many of the hardest challenges emerge somewhere else entirely: in governance, institutions and implementation.

Illustrated university lecture on AI governance, emerging technologies and institutional capacity. A professor explains interconnected fields including artificial intelligence, biotechnology, quantum technology, robotics and advanced materials to students in a historic academic classroom, highlighting the relationship between technological innovation, public policy and decision-making.

Vi talar ofta om vem som ska styra AI. Mer sällan om vilka institutioner som faktiskt har kapacitet att göra det. Om teknikutvecklingen går snabbare än institutionernas anpassningsförmåga är det kanske inte AI som är flaskhalsen. Det är styrningskapaciteten.

Svartvit serieillustration om AI-politik. Figuren presenterar förslag om rättvisa på arbetsmarknaden, demokratisk insyn, utbildning, datapolitik, EU-samarbete och algoritmisk granskning. Bilden betonar att teknik innebär makt och att framtidens AI bör formas genom demokratiska beslut.

Det talas om ett svenskt "Einstein moment" där amerikanska forskare flyttar till Sverige. Men forskarrörlighet styrs oftare av finansiering, forskningsmiljöer och karriärvägar än av politiska signaler eller symboliska initiativ.

Svartvit mangaserie om ”Einstein Moment”: en forskare väljer Sverige för akademisk frihet, starka forskningsmiljöer, internationella nätverk och hög livskvalitet. Illustration av hur Sverige kan attrahera forskartalang från USA.