Fredrik
@barbiche.eurosky.social
"Bara en idiot citerar sig själv" som jag brukar säga. Den som inte leker är farlig. We rise, we fall. We may rise by falling. Defeat shapes us. Our only wisdom is tragic, known too late, and only to the lost. Jag har flötet och hela livet framför mig.
Det här är en konstig drink: bladet smakar ostron? Hursomhelst en fryntligare kväll på Waldorf i Amsterdam
Inte min cirkus Inte mina apor (Men jag känner clownerna) #val2026
"Frihet är ett lustigt ord som täcker ingenting Ingenting är värt nåt men är fritt"
Video från senaste DJ 50 Spänn. Din paus från samtiden. Totalt fri från Jan Emanuel, Simona Mohamsson och Markus Allard. Lyssna i en gammeldags podd-app.
Många ord och en ganska fullspäckad dag så det tog lite längre tid än vanligt den här veckan
Hann precis hem innan regnet började falla, som den chef jag är
Det här med att en av spelarna i US Open-matchen som avbröts pga cannabislukt i arenan heter Maya Joint
För övrigt anser jag att alla tjänster i riksdagen och på Rosenbad ska kräva säkerhetsprövning.
Information in English about the emergency alert TEST message sent to phones in Sweden on Monday. This will target the Stockholm and Gotland counties, affecting neighboring counties as well. ** If you have a phone you do not want to make a sound, turn it off. ** www.mcf.se/en/advice-fo...
Första morgonen på länge som jag behövt tända lampan för att kunna läsa
Idag är det 11 år sen Benjamin satte på sig ett par rejäla glasögon när han och mormor skulle läsa
Bra att det nya larmsystemet som ska testas på måndag uppmärksammas. Vad det inte talas så mycket om är volymen på larmet: det är långt ifrån det vanliga SMS-plinget det handlar om - snarare brandlarmet hemma. Första gången jag hörde det blev jag förvånad över hur otroligt starkt en mobil kan låta.
Som i den klara oktobernatten när de från norr kommande leoparderna genombryter horisonten och man samlas på torgen för att bedja eller endast för att tyst betrakta. Varför spärrar ni förstädernas gator? Den ni väntar passerar inte förstäderna.
Idag för 10 år sen var jag på konferens i den lilla byn Verduno strax söder om Turin. Vi bodde i ett mycket rimligt gammalt hus. Det fanns ingen TV på rummet, men ett eget litet bibliotek och fina takmålningar
Det här med att lämna barn som bor långt borta; vänjer man sig någonsin eller kommer man alltid att ha hjärtat i handen i dagar efteråt?