1/15 Matpriser uppstår inte av sig själva. I varje led fattar någon beslut som påverkar priset. Så frågan om priskontroll är inte om priserna ska kontrolleras, utan av vem.
bondeklassen.bsky.social
@bondeklassen.bsky.social
This is it. This is the thing to bomb. This is the begining from ”I” to ”we”. https://www.instagram.com/urbanabondeklassen?igsh=MXA3NGR2enU0a3o1&utm_source=qr
”Det jag har lärt mig av att räkna på min egen odling är att nästan ingen försörjer sig själv. Inte bonden, inte staden, inte landet och inte heller villaodlaren. Mat är något djupt gemensamt. Vi är beroende av jord, vatten, arbete, energi, transporter och kunskap som ingen ensam kontrollerar.
LEDARE | Sverige har inte främst brist på mat. Sverige har brist på kontroll över de system som gör maten möjlig. Det är där livsmedelsberedskapen måste börja, skriver Daniel Blennow som driver kontot ”Den urbana bondeklassen” på Instagram. www.flamman.se/for-att-ata-...
Danmark vill ställa om sin grisproduktion: mindre export av levande smågrisar, hårdare djurskydd, mer ekologiskt och småskaligt jordbruk, och en livsmedelsstrategi för ökad självförsörjning på frukt, grönt och baljväxter.
Sydsvenskans opinionsundersökning i Malmö visar att om detta blivit resultatet så hade M och SD behövt 129% av de osäkra väljarna för att få majoritet.
Svenskt jord- och skogsbruk är belånat med omkring 384 miljarder kronor. Swedbank och sparbankerna står för ungefär en tredjedel av utlåningen. Beviljad kredit är ett beslut om framtida produktion.
Sedan mitten av 1950-talet har 99 procent av norrbottniska bönder försvunnit. När jag var ung, strax innan EU-inträdet, hade vi fem mjölkbönder i Avan (pop 300). Nu har vi fyra i hela Luleå kommun.
Mellan 2020 och 2025 minskade antalet mjölkkor med 3,3 procent. Under samma period minskade antalet företag med mjölkkor med 19,1 procent. Produktionen minskar lite. Producenterna minskar med en femtedel.
Mellan 2020 och 2025 minskade antalet mjölkkor med 3,3 procent. Under samma period minskade antalet företag med mjölkkor med 19,1 procent. Produktionen minskar lite. Producenterna minskar med en femtedel.
Högern återkommer ständigt till sänkta arbetsgivaravgifter som lösning på jordbrukets problem. Men när arbetsgivaravgiften för unga sänktes 2007–2009 kostade reformen staten omkring 10 miljarder kronor. Enligt IFAU skapade den 6 000–10 000 jobb.
Jag är för genredigering. Men om Europaparlamentet röstar ja imorgon låser vi in framtidens jordbruksteknik bakom licenser och betalväggar, istället för att låta den komma bönderna till del.
Vi importerar fosfor — en ändlig resurs — från andra sidan jorden och spolar ner vår egen i avloppet. Fosforåtervinning är tekniskt möjligt. Men det är billigare att bryta ny fosfor än att återvinna den vi redan har. Det säger mer om våra incitament än om vad som är möjligt.
1/4 I dag släppte Försvarsberedningen rapporten Skärpt läge. Den handlar om totalförsvaret, Nato, kriget i Ukraina och Sveriges försämrade säkerhetsläge. En del rör försörjningsberedskap: hur samhället ska klara livsmedel, vatten, energi, läkemedel och andra nödvändiga flöden vid kris eller krig.
Nytt avsnitt av eld och rörelse, denna gång gästas vi av @bondeklassen.bsky.social och pratar om svält, omöjlig prepping, Sveriges självförsörjningsgrad i matproduktion och mycket mer. radio.alltatalla.se/podcast/eld-...
Eld och rörelse #193: Svält, odling och beredskap – Vad säger den urbana bondeklassen? – Radio åt alla
radio.alltatalla.se
Faktiskt ett av mina favoritavsnitt och ja, det är för att @bondeklassen.bsky.social bara är bättre än alla andra.
Vi snackar beredskap med @bondeklassen.bsky.social och diskuterar vilken effekt ninjor har på matproduktionen. radio.alltatalla.se/podcast/eld-...
Det här med att betala för vatten är egentligen inte så dumt. Frågan är bara hur och av vem. Svenskt Vatten bedömer att omkring 560 miljarder kronor behöver investeras i Sveriges VA-system för att säkra vattenförsörjningen fram till 2040. Det motsvarar ungefär 37 miljarder kronor om året.
Hoppas på replik från @bondeklassen.bsky.social – investera oss ur kris och osäkerhet istället för betalvatten www.dn.se/ledare/gor-v...
Tadus eltraktor på 160 hästkrafter och 196 kWh batteri uppges klara 5–10 timmars arbete vid transporter, vallarbete och utfodring, och omkring 3–4 timmar vid tyngre arbeten.
På temat elektrifiering: Det stämmer att Fendts e100 Vario klarade ungefär tre timmars ogräsharvning innan laddning. Men det är också en 90 hk-traktor med 100 kWh batteri, byggd för gårdsnära arbete, mekanisk ogräsbekämpning, balhantering och liknande uppgifter.
När matförsörjningen kräver större finansiell styrka flyttas makten bort från producenter och hushåll och hamnar hos dem som kontrollerar kapitalet. Lösningen kan inte vara att bygga in oss djupare i samma logik. Den måste vara att skapa demokratisk rådighet över de funktioner som gör maten möjlig.
Varaslättens Lagerhus ökade invägningen från 171 000 till 205 000 ton spannmål. Ändå sjönk rörelseresultatet från 31,3 till 28,9 miljoner kronor. När större volymer krävs för att skapa samma resultat blir kapital allt viktigare.
När produktionen blir mer teknik-, kapital- och managementintensiv verkar de största gårdarna ha lättare att ta till sig förbättringarna. Det tyder på att modern matproduktion allt mer belönar skala, investeringar och standardiserade rutiner.
Det finanspolitiska ramverket behandlar ofta uteblivna investeringar som sparsamhet. Men i VA-systemet är uteblivna investeringar inte sparsamhet. Det är skuld. Bara utan lånehandling som vi ger våra barn och barnbarn.
Med rätt politik hade vi kunnat göra Sveriges livsmedelsförsörjning oberoende av diesel och olja. Det skulle ta max 20 år och kosta en spottstyver jämfört med hur vi finansierar det militära försvaret.
”Frågan är om ett samhälle som under decennier byggts för effektivitet, låg skuld och minimala marginaler verkligen kan bygga beredskap utan att göra upp med den ekonomiska logik som skapade sårbarheten till att börja med.”
Vi kan inte Gunde Svan-duscha bort vattenkrisen
Daniel Blennow: Skånes vattenbrist är en kalldusch
flamman.se
Alltså att fossila bränslen är inte bara en klimatfråga, utan en instabil geopolitisk infrastruktur. Och ur billigt diesel till jordbruket perspektiv: Om världen rör sig mot elektrifiering och förnybar energi som en väg ut ur fossil instabilitet, då borde politiken hjälpa bönderna åt det hållet.
Billigare diesel säljs som stöd till bönderna. Men bonden är bara hållplatsen. Pengarna fortsätter vidare till oljebolag, drivmedelskedjor och oljestater. Det är här regeringens nationalistiska matpolitik går vilse: svensk produktion är inte samma sak som ett robust matsystem.
När Arla fryser mjölkpriset skickas signalen vidare bakåt i kedjan att marknaden är stabil, och att bonden ska producera på samma villkor. Men ett fryst pris fryser inte kostnaderna. Det fryser inte räntan, fodret, elen, maskinerna eller hushållens matbudget.
Svenska Arla och tyska DMK går ihop. Det säljs in som styrka, beredskap och konkurrenskraft. Min take: Om varje problem i matsystemet löses med större koncerner, färre noder och djupare beroenden så bygger vi inget annat än större flaskhalsar och sårbarare livsmedelsproduktion.
Mellan mars 2025 och mars 2026 ökade energipriserna med 18 % och gödselpriserna med 5,1 %, alltså kostnader för att producera maten, enligt Jordbruksverket.
Samhället pumpar in miljarder i jordbruksstöd för att säkra matproduktionen. Ändå sitter många bönder med små marginaler och hoppas att stödet ska räcka för att få året att gå ihop. Då är frågan: stärker pengarna jordbruket eller de starkare aktörerna runt jordbruket?
Samhället pumpar in miljarder i jordbruksstöd för att säkra matproduktionen. Ändå sitter många bönder med små marginaler och hoppas att stödet ska räcka för att få året att gå ihop. Då är frågan: stärker pengarna jordbruket eller de starkare aktörerna runt jordbruket?