bondeklassen.bsky.social

@bondeklassen.bsky.social

This is it. This is the thing to bomb. This is the begining from ”I” to ”we”. https://www.instagram.com/urbanabondeklassen?igsh=MXA3NGR2enU0a3o1&utm_source=qr

”Det jag har lärt mig av att räkna på min egen odling är att nästan ingen försörjer sig själv. Inte bonden, inte staden, inte landet och inte heller villaodlaren. Mat är något djupt gemensamt. Vi är beroende av jord, vatten, arbete, energi, transporter och kunskap som ingen ensam kontrollerar.

Flamman@flamman.se · 4w ago

LEDARE | Sverige har inte främst brist på mat. Sverige har brist på kontroll över de system som gör maten möjlig. Det är där livsmedelsberedskapen måste börja, skriver Daniel Blennow som driver kontot ”Den urbana bondeklassen” på Instagram. www.flamman.se/for-att-ata-...

Högern återkommer ständigt till sänkta arbetsgivaravgifter som lösning på jordbrukets problem. Men när arbetsgivaravgiften för unga sänktes 2007–2009 kostade reformen staten omkring 10 miljarder kronor. Enligt IFAU skapade den 6 000–10 000 jobb.

Vi importerar fosfor — en ändlig resurs — från andra sidan jorden och spolar ner vår egen i avloppet. Fosforåtervinning är tekniskt möjligt. Men det är billigare att bryta ny fosfor än att återvinna den vi redan har. Det säger mer om våra incitament än om vad som är möjligt.

1/4 I dag släppte Försvarsberedningen rapporten Skärpt läge. Den handlar om totalförsvaret, Nato, kriget i Ukraina och Sveriges försämrade säkerhetsläge. En del rör försörjningsberedskap: hur samhället ska klara livsmedel, vatten, energi, läkemedel och andra nödvändiga flöden vid kris eller krig.

Det här med att betala för vatten är egentligen inte så dumt. Frågan är bara hur och av vem. Svenskt Vatten bedömer att omkring 560 miljarder kronor behöver investeras i Sveriges VA-system för att säkra vattenförsörjningen fram till 2040. Det motsvarar ungefär 37 miljarder kronor om året.

Listergatan@listergatan.bsky.social · 2mo ago

Hoppas på replik från @bondeklassen.bsky.social – investera oss ur kris och osäkerhet istället för betalvatten www.dn.se/ledare/gor-v...

På temat elektrifiering: Det stämmer att Fendts e100 Vario klarade ungefär tre timmars ogräsharvning innan laddning. Men det är också en 90 hk-traktor med 100 kWh batteri, byggd för gårdsnära arbete, mekanisk ogräsbekämpning, balhantering och liknande uppgifter.

När matförsörjningen kräver större finansiell styrka flyttas makten bort från producenter och hushåll och hamnar hos dem som kontrollerar kapitalet. Lösningen kan inte vara att bygga in oss djupare i samma logik. Den måste vara att skapa demokratisk rådighet över de funktioner som gör maten möjlig.

Varaslättens Lagerhus ökade invägningen från 171 000 till 205 000 ton spannmål. Ändå sjönk rörelseresultatet från 31,3 till 28,9 miljoner kronor. När större volymer krävs för att skapa samma resultat blir kapital allt viktigare.

När produktionen blir mer teknik-, kapital- och managementintensiv verkar de största gårdarna ha lättare att ta till sig förbättringarna. Det tyder på att modern matproduktion allt mer belönar skala, investeringar och standardiserade rutiner.

Billigare diesel säljs som stöd till bönderna. Men bonden är bara hållplatsen. Pengarna fortsätter vidare till oljebolag, drivmedelskedjor och oljestater. Det är här regeringens nationalistiska matpolitik går vilse: svensk produktion är inte samma sak som ett robust matsystem.

När Arla fryser mjölkpriset skickas signalen vidare bakåt i kedjan att marknaden är stabil, och att bonden ska producera på samma villkor. Men ett fryst pris fryser inte kostnaderna. Det fryser inte räntan, fodret, elen, maskinerna eller hushållens matbudget.

Svenska Arla och tyska DMK går ihop. Det säljs in som styrka, beredskap och konkurrenskraft. Min take: Om varje problem i matsystemet löses med större koncerner, färre noder och djupare beroenden så bygger vi inget annat än större flaskhalsar och sårbarare livsmedelsproduktion.

Samhället pumpar in miljarder i jordbruksstöd för att säkra matproduktionen. Ändå sitter många bönder med små marginaler och hoppas att stödet ska räcka för att få året att gå ihop. Då är frågan: stärker pengarna jordbruket eller de starkare aktörerna runt jordbruket?

Samhället pumpar in miljarder i jordbruksstöd för att säkra matproduktionen. Ändå sitter många bönder med små marginaler och hoppas att stödet ska räcka för att få året att gå ihop. Då är frågan: stärker pengarna jordbruket eller de starkare aktörerna runt jordbruket?